Efterbehandling av torvtäkter

– gynnar klimatet och den biologiska mångfalden

Generella efterbehandlingsåtgärder

Det krävs alltid efterbehandling på avslutade torvtäkter i Sverige. Det ser vi inom torvbruket som positivt, det gynnar både markägarnas fastigheter, klimatet och miljön samt skapar stora möjligheter för en rik flora och fauna i landskapen.

För att skydda markägarna måste verksamhetsutövaren avsätta medel för efterbehandlingsåtgärder, vilka fastslås av myndighet, innan ett nytt tillstånd ges.

De vanligaste efterbehandlingsmetoderna är beskogning eller att låta hela eller delar av området återgå/omvandlas till våtmark med öppna vattenspeglar där så är möjligt.

Andra alternativ är energiskogsodling, jordbruk, fiskodling eller till exempel golfbana och rekreationsytor med vandringsleder. Redan vid ansökan krävs att man beskriver utförligt hur ytan kan tänkas efterbehandlas så att miljön i området gynnas positivt.

Genom att planera åtgärderna i ett tidigt skede kan rätt förutsättningar skapas som gynnar efterbehandlingsresultatet.

Val av åtgärder

Valet av efterbehandlande åtgärder baseras på faktorer såsom kvarvarande torvdjup, torvens fysikaliska och kemiska egenskaper, dränerings- och jordartsförhållanden samt lokalt klimat och topografi.

Torvskörden resulterar i en successiv sänkning av vattennivåerna inom täktområdet. Den grundläggande frågan vid valet av efterbehandlingsåtgärd är om markytan inom täktområdet efter avslutad produktion, ligger över eller under omgivande vattennivåer.

Efterbehandling i ansökningsprocessen

För att en ansökan om att driva torvtäkt ska vara komplett måste en väl beskriven efterbehandlingsplan bifogas ansökan. Denna efterbehandlingsplan är preliminär och man utgår då ifrån de förutsättningar (såsom politiska beslut, närmiljöer, vatten, hydrologi och om man kan bidra till att öka naturvärden i området) som råder vid tillfället för ansökan. Att den vid ansökningstillfället är preliminär beror på att den politiska agendan ändras, nya fokus kan skifta vad gäller miljön och klimatet under den tid som täkten skördas.

Idag söker man i regel täktverksamhet på en yta motsvarande cirka 25 års produktion. Finns det tillräckligt med torv kvar när tillståndstiden närmar sig sitt slut kan man välja att söka nytt tillstånd för att fortsätta verksamheten. Totalt kan produktion pågå upp till cirka 35-45 år.

Slutlig efterbehandlingsplan

Det är vanligt att ansvariga myndigheter i sina beslutet anger när förslag på en slutlig efterbehandlingsplan ska skicka till myndigheterna.

När planen är inskickad ska berörda markägare få lämna synpunkter/önskemål. Idag tar man stor hänsyn till markägarnas önskemål och försöker möta dessa så långt det är tekniskt och ekonomiskt genomförbart. Det är dock myndigheterna som tar det slutgiltiga beslutet om hur täkten ska efterbehandlas. I tillstånden framgår det när förslag på en slutlig efterbehandlingsplan ska vara inlämnad. Det brukar formuleras som i god tid innan tillståndet upphör och betyder senast tre eller fem år innan tillståndstidens utgång.

Såväl olika djur- som växtarter etablerar sig snabbt på efterbehandlade marker. Enligt naturvärdesinventeringar som har skett på efterbehandlade täkter har en mängd växter och framförallt fåglar och insekter, hittat ett andningshål i områden där det oftast saknas öppna vattenspeglar med skyddande vegetation. Denna rika etablering har skett endast några år efter att täkten har avslutats.

Man har konstaterat att det är till stor hjälp för etableringen av olika fågelarter att noga planera för olika häckningsholmar i dessa nya miljöer.

Förfarande inför efterbehandling av avslutade täktytor

  • Samråd med myndigheter och markägare (förbereds genom förslag till efterbehandling).
  • Upprättande av en slutlig efterbehandlingsplan med tillhörande beskrivning av val av åtgärder för olika ytor inom täktområdet, därefter skickas underlagen till myndigheter för godkännande.
  • Beredningsarbeten påbörjas, vilka dessa är varierar beroende på vilka efterbehandlingsåtgärder som ska utföras.
  • Om skog ska planteras och gödsling är nödvändig informeras myndighet.
  • Skogsplantor beställs i god tid, väntar man för länge kan det bli svårt att få tillräcklig mängd.
  • Besiktning med markägare och myndighet genomförs under efterbehandlingsprocessen.
  • När efterbehandlingsarbeten är klara och ytterligare kompletteringsåtgärder utförts ska dessa godkännas av myndighet.
  • Efter godkännande ska en slutredovisning upprättas över efterbehandlingsåtgärder som har skett och hur man har gått tillväga för att uppnå resultatet. En beskrivning av eventuella avvikelser från upprättad slutlig plan efter godkännande från myndighet upprättas.
  • När myndighet anser att efterbehandling är fullbordad skickas beslut om detta ut och marken kan återlämnas till markägaren som då tar över ansvaret för området.