Så här skördar vi torv

Torv kan användas till mycket. Idag används torven främst till odling, energi och djurhållning men den kan också användas som filter för sanering, som fibrer i textilier och som byggmaterial.

Torven skördas på olika sätt beroende på täkten den skördas från och vad den ska användas till. Här får du veta lite mer om de olika produktionsmetoderna för torv.

Sverige har näst intill oändliga mängder torv och tillväxten är större än uttaget. Torven som skördas i Sverige kommer enbart från tidigare dränerade torvmarker, som dikats ut och som idag läcker koldioxid. Vid efterbehandling av marken skapas ett högre naturvärde än vad marken hade innan och bidrar till att öka den biologiska mångfalden.

Det är i detta sammanhang viktigt att notera att utsläppen av växthusgaser från dessa dränerade torvmarker pågår oavsett om torv skördas eller inte. Om den skördas kan utsläppen med rätt efterbehandling bindas in och torvtäkten blir en kolsänka genom att utsläppen upphör.

Frästorv och harvtorv

De största volymerna torv skördas som frästorv och harvtorv. Torven skördas genom att ett tunt skikt på 1,5-2cm fräses eller harvas upp för att sedan vändas och torkas två till tre dagar. Under torktiden måste torven varsamt vändas ett par tre gånger. Därefter samlas den upp i strängar med hjälp av skrapor för att kunna lastas ut från täkten.

Torven läggs i stackar där den förvaras tills den transporteras till kunden. Stackarna täcks med plast för att minska syretillförsel och hålla torven torr från snö och regn. En stack kan förvaras i flera år och kan därför fungera som ett beredskapslager vid kriser som till exempel coronapandemin.

Torven kan, på samma yta, skördas upp till 5-10 gånger per år, beroende på vädret. Hur många år ytan kan nyttjas beror på hur tjockt torvlager det finns i täkten, tex Norrbomyren har skördats sedan 1983 och producerar än idag torv som kan användas för olika ändamål. Torvkvaliteten och användningen avgör skördemetoderna. Harvtorv används oftast till odling och stallströ, där torvens struktur spelar en viktig roll. Den är ljusare och skördas lite fuktigare. Den mörkare torven längre ner i täkten, kan skördas som frästorv och torkas lite mer och används främst till energi.

Stycketorv

Vid stycketorv används vanligtvis en torvmaskin med en inmatningsskruv som tar upp torven ca 30-40 cm under ytan där den är fuktig. Torven matas in i ytterligare en skruv, ungefär som en köttkvarn, och det kommer ut torv i form av korvar.

Efter upptagning ska torven torka i ca två veckor, beroende på väder, under den tiden vänds torven ett par tre gånger. Detta måste ske försiktigt för hand för att inte smula sönder torvbitarna.

Därefter läggs torven upp i strängar för att sen kunna lastas ut från myren. För en effektiv ilandköring ska strängarna vara så raka och höga som möjligt. Ilandkörning är ett branschuttryck som innebär att torven transporteras till stacken, dvs det torvlager där torven förvaras tills den går vidare ut till kunderna.

Stycketorv kan skördas två till fyra gånger per år beroende på vädret och den används i stort sett endast till energi.