Torvströ på Skrämsta gård

Torv till djuren innebär många fördelar, allt från renare luft och djur till enklare hantering. Ytterligare en fördel är att torven kan återanvändas som gödsel till gårdens åkrar vilket förbättrat skördarna. Det berättar bröderna Magnus och Per Johansson som har mjölk- och köttgården Skrämsta.

I Bergsjö, mellan Sundsvall och Hudiksvall, driver bröderna Magnus och Per Johansson mjölk- och köttgården Skrämsta. Driften av gården har gått från generation till generation och bröderna har sedan de tog över bland annat investerat i en ny lagård för 300 mjölkkor. I dagsläget har man totalt 900 djur och producerar fyra miljoner kilo mjölk per år fördelat på sex mjölkrobotar. Utöver mjölkproduktionen odlar man också för gårdens behov på 580 hektar mark.

På Skrämsta gård har man länge använt torvströ som bädd för djuren. Torv har ett par unika egenskaper som att den är antibakteriell, den möglar inte när de lagras och hjälper till att hålla djuren rena. Torven som används hämtar bröderna på en av Neovas närliggande torvtäkter ungefär var femte vecka och lagrar på gården. Tack vare att torven är lättillgänglig behöver den inte säsongslagras på samma sätt som halm som köps upp från början av hösten.
– Att använda torv spar arbetstimmar genom att den oftast bara behöver spridas två gånger i veckan och med en snabb process för spridningen. Jämfört med exempelvis halm på bal som hämtas från lagringsplatsen, plasten skalas bort och halmen rivs innan den till slut sprids. Torv dammar också mindre jämfört med halm vilket ger djuren en renare luft med färre dammpartiklar som kan letar sig ner i djurens lungor, berättar Magnus.

Bild: Magnus Johansson med torv redo för användning.

Den använda torven blir i slutändan gödsel och sprids på gårdens åkrar. Torven har inga långa fibrer i sig och är inte tungt att sprida vilket gör att man klarar sig med en mindre traktor. Torven visar också sin goda sida när den ska harvas ner i jorden genom att den är lätt att få ner i marken och blandar sig väl med jorden.

– Vi upplever också att man får ut mer effekt av torven när den ligger i jorden, grödorna blir kraftigare, tillväxten blir bättre och avkastningen blir högre. Precis som att torven för med sig mer näring till jorden, säger Per.

Så här används torven på Skrämsta gård

Torvbädden byggs upp på rent golv med ett första lager som är mellan 10 till 16 centimeter tjockt. Därefter sprider man ny torv ovanpå grundlagret två gånger i veckan med en tjocklek som är cirka 5 till 8 centimeter. Det är viktigt att man inte lägger ut för tjockt lager eftersom materialet då inte suger igenom.

Väderleken kan påverka hur ofta man lägger ut ett nytt lager. När det är fuktigt och pendlar mellan minusgrader och plusgrader återfuktas bädden oavsett material som används och man måste lägga ut nytt material oftare. Efter tre till fyra veckor sopas hela bädden ut och processen börjar om med ett rent golv och nytt grundlager.
När temperaturen kryper ner runt 15 minusgrader blandar man torv och halm. Vid 15 minusgrader har torven en tendens att bli kall och hård. För att motverka detta sprider man halm ovanpå torvlagret som djuren sedan får trampa ihop. -Om prognosen säger att det blir kallt då kan man förbereda sig på att blanda in lite halm i bädden. Till de minsta djuren kan man tänka på att kanske lägga halm tidigare som hjälper till att bevara värmen, avslutar Magnus.

Torvströ på rundbal

Rundbalstorven har samma format som en ensilagebal och är även godkänt att använda i KRAV besättningar. Torv kan användas i kombination med halm, andra strömedel eller som enda strömedel. Rundbalarna tillverkas i Gävle av Biobränslekompaniet och transporteras till stora delar av landet.

  • Prisvärt
  • Har enastående uppsugningsförmåga
  • Luktförbättrar i stallet
  • Binder ammoniak
  • Ger högt kväveinnehåll i gödseln
  • Går att sprida direkt i växande gröda
  • Minskar förekomsten av flugor
  • Jordförbättrar åkern
  • Minskar bakterietillväxten

Kontakta Viola på Biobränslekompaniet för beställning och mer information, telefon 073-8484859.